Höstmärkning vid Skopan med visning

Under helgen var det premiär för en ny märkplats på Södra Björnö i Västerås. Utanför sydspetsen ligger den lilla ön Skopan och i vassen och salixsnåren mellan öarna håller vi till.

Vi träffades redan i torsdags kväll och började förbereda våra nätgator. Vi trampade vass och slog med lie och satte upp stolpar. På fredag kväll var det så dags att sätta upp näten och få stolparna på rätt avstånd och trampa upp ytterligare två gator och göra allt klart inför premiären på lördag morgon.

Under tiden vi mätte upp och fixade alla gator så fångade vi också några fåglar. En grönsiska, en rödhake och en svarthätta fick vi trots att vi väsnades och rörde oss i gatorna mest hela tiden. Detta lovade gott.

Lördag 5/9

Kl 5 på lördagmorgonen var vi så på plats igen och nu åkte näten upp på en gång och vi satte oss och njöt av morgonkaffet i väntan på soluppgången. En nätrunda han vi med innan solen kom upp och vi fick fågel på en gång.
Sen fortsatte det och det var inte många rundor som var tomma, så våra märkare hade att göra hela tiden.

Vi hade bjudit in allmänheten och ganska snart dök första besökarna upp och kunde följa med på nätrunda och få chansen att se fågel på nära håll. Alla som ville fick också chansen att hålla i en fågel och släppa den.

Lördagen slutade med totalt 64 fåglar, 14 arter. Blåmes var den klart vanligaste arten med 23 individer. 8 grönsiskor 7 rörsångare, 6 lövsångare. Inga direkta överraskningar i nätet, men en ung vattenrall var inne i vårt närmaste nät och vände när den inte lyckades ta sig förbi.

Söndag 6/9

Dagen gav mersmak och på söndagen var vi uppe innan soluppgång igen och satte upp näten. En lite lugnare dag både fågelmässigt och inga besökare den här gången, vilket gav våra unga förmågor chansen att jobba och prova på att ringmärka själva.

Petter märker sin första fågel. En ung rödhake

Även söndagen flöt på ganska jämt, med fågel i näten så gott som alla rundor, men inget meståg som fyllde alla påsar på en gång.

Men ganska snart kunde vi notera vår första nya art, en ärtsångare och rundan efter fångade vi en törnsångare.

Lugn och ro och gott om tid att hjälpas åt och lära oss var annars ledordet för söndagen. Våra ungdomar visade båda framfötterna. Petter märkte sin första fågel och Benjamin som märkt lite då och då hela säsongen märkte hela dagen och avlastade Erik som var vår märkare för dagen.

Det mest intressanta hände nog mot slutet av dagen, när det egentligen började lugna ner sig. Vid en runda hade vi en gransångare och en lövsångare i samma nät och vi fick en bra möjlighet att jämföra dessa två arter som är ganska lika. Gransångare till vänster och lövsångare till höger på bilden ovan.

Det allra sista vi gjorde var att få en flock stjärtmesar precis vid vår märkplats. Men när de drog vidare mot nätet var det bara en som gick in. Alla andra flög över nätet. Vi väntade ett slag med att hämta den och hoppades på att de andra skulle lockas dit av den, men de höll sig runt om och flög ideligen över. Så det blev bara en stjärtmes som märktes och släpptes tillbaka till sin flock som lockade ivrigt ovanför oss under tiden vi märkte den.

Totalt 53 fåglar blev det under söndagen. Blåmes var återigen den vanligaste fågeln, med 14 individer. 7 lövsångare och 7 rödhakar.

Nya arter för höstmärkningen under söndagen var ärtsångare, törnsångare och stjärtmes.