Av Johan Karlsson

-

1 februari, 2023

  • domherre
  • grönfink
  • talgoxe
  • vinterfåglar
  • vinterfåglar inpå knuten

Talgoxen åter i topp i Västmanland

Vinterfåglar Inpå Knuten 2023

Årets upplaga av den stora fågelräkningen Vinterfåglar Inpå Knuten är nu i det närmaste slut,
men ännu återstår för många att sända in sina rapporter. Följande sammanställning gjordes
under eftermiddagen måndagen 30 januari. Sedan dess kan mindre ändringar i
ordningsföljden mellan fåglarna ha skett.

Den allra senaste statistiken finns här: https://vinterfaglar.se/stats

 

Likt alla tidigare år är talgoxen den talrikaste arten på fågelmatningarna. Även blåmes (tvåa)
och pilfink (trea) håller ställningarna väl. Gemensamt för dessa tre arter är att de är tåliga
och att de finner sig väl till rätta i våra samhällen och runt gårdar. Även när det gäller
födovalet är de något av generalister.

 

Vi kan också konstatera att årets deltagande är något mindre än de två senaste åren. Som
det ser ut nu, kommer vi att hamna på mellan 17 000 och 18 000 rapporter. En viktig
anledning till det lägre deltagandet var sannolikt att det var grått och trist väder i stora delar
av landet under de två viktigaste räkningsdagarna, det vill säga på lördagen och söndagen.
Genom åren har vi kunnat se att viljan att medverka i räkningen delvis beror på vädret. Fint
vinterväder ger ett större deltagande, medan många avstår från att medverka om det är
sämre väder.

 

Till skillnad från tidigare år är det inga så kallade invasionsarter som tagit sig upp på
topplistan i år. Med detta uttryck avses arter som vissa år är mycket talrika, medan de är
fåtaliga andra år. På grund av avsaknaden av invasionsarter kommer skatan och kajan lite
högre upp på listan i år än tidigare. Båda dessa arter kan sägas vara väl anpassade till
skandinaviskt vinterklimat och de är dessutom så kallade kulturföljare – de finns framför allt
där människor finns. I skatans fall i princip enbart nära människor.

 

Två små glädjeämnen detta år är domherre och grönfink. Domherren har haft en svag men
stadigt uppåtgående trend i denna räkning, och i år noteras de högsta antalen hittills. Det
gläder många eftersom domherren är den populäraste besökaren vid fågelmatningarna.
Särskilt hannarnas röda undersida lyser upp och ger lite skimmer åt vinterdagarna. När det
gäller grönfinken ser dess långvariga minskning ut att ha planat ut, och kanske vänts i en
liten uppgång. Grönfinken drabbades för cirka 15 år sedan av en sjukdom som kallas
gulknopp. Den orsakas av en liten parasit som sätter sig i fåglarnas svalg och som kan drabba
många olika arter. Men av någon okänd anledning har den slagit hårt mot grönfinken,
medan den varit ovanlig hos andra fåglar. Sedan 2008 har det svenska grönfinksbeståndet
minskat med två tredjedelar.

 

De regionala sammanställningarna kan jämföras med följande topplista för landet i stort:
(Inom parentes anges förra årets placering)

1. Talgoxe (1)
2. Blåmes (2)
3. Pilfink (4)
4. Domherre (5)
5. Koltrast (7)
6. Skata (8)
7. Grönfink (11)
8. Gulsparv (9)
9. Kaja (10)
10. Gråsparv (12)

 

Västmanland

När merparten av årets rapporter kommit in, kan vi konstatera att ordningen är återställd. I
fjol var grönsiskan den talrikaste arten vid fågelmatningarna i Västmanland (och inte
talgoxen som det brukar vara). I år lyser grönsiskan nästan helt med sin frånvaro.
Grönsiskornas beroende av alfrön har sannolikt fått dem att flytta längre söderut denna
vinter, i huvudsak ut ur landet. Även bergfinken, som i fjol kom på femte plats, är mycket
fåtalig denna vinter. Anledningen till att den var talrik i fjol var att det då var gott om
rönnbär, men det är inte bären utan kärnorna som bergfinkarna äter. När rönnbären tar slut
ute i naturen, söker bergfinkarna sig in till trädgårdarnas dukade bord.

Två arter som avancerat på listan är gulsparv och grönfink. Båda har minskat markant i
landet under 2000-talet, grönfinken på grund av en sjukdom, gulsparven av mer oklara
orsaker. Kanske kan vi hoppas på att de börjar återta förlorad mark? Likt förra året har
betydligt fler koltrastar än tidigare rapporterats från Västmanland. Denna art är sakta men
säkert på väg att utvidga sitt vinterområde norrut i Sverige, och sannolikt är det i första hand
klimatförändringarna som gör detta möjligt.

 

Topplista Västmanland

(Inom parentes anges förra årets placering)
1. Talgoxe (2)
2. Blåmes (3)
3. Pilfink (4)
4. Domherre (7)
5. Grönfink (12)
6. Koltrast (6)
7. Skata (9)
8. Gulsparv (10)
9. Kaja (11)
10. Steglits (8)

Text: Anders Wirdheim
Foto: Jörgen Lindberg

Dela detta
sv_SESwedish