Sädesärla - nr 28 av de vanligaste i Västmanland
“När man går förbi en ärla på en åker skall man tala till den för då blir det ett gott år”, säger ett gammalt ordspråk.
Det svenska namnet kommer sig sannolikt av att när ärlan anländer på våren så uppehåller den sig gärna på nyplöjda åkrar, där den livnär sig av sädeskorn, insekter och liknande. Sädesärlan tillhör en av våra punktligaste flyttfåglar på våren och brukar komma till Mälardalen runt 10 april. Boet byggs av honan som gärna återkommer till samma plats år efter år. Det finns exempel på ett sädesärlepar som använt samma bo 17 år i rad. Boet placeras gärna högt, t ex på tak med ingång från en sprucken tegelpanna.
Förr i tiden när man såg en sädesärla för första gången på året gällde det att tänka sig för. Höll man en stör eller något annat långt föremål i handen kunde man räkna med ett långt liv. Satt den första sädesärlan stilla på gårdsplanen fick man stanna kvar det året, flög hon genast sin kos måste man räkna med att flytta.
Enligt den gamla folktron hörde sädesärlan till de fåglar som det var farligt att döda. När djuren kunde tala sa hon: “Den som rör mig, han skall mista sig”.
Sädesärla avviker från de flesta andra fåglars flyttningsriktning, och den flyttar under september mot sydost. Övervintringsområdet ligger i nordöstra Afrika (Egypten) och Mellersta Östern.
Det välbekanta locklätet brukar bokstaveras ”tzi-litt” eller ”pli-ritt” och sången består av ett livfullt kvitter.
Presenterad av Christina Bredin