Ringduva - nr 12 av de vanligaste i Västmanland

Varje morgon vid 4-5-tiden tidigt på våren väcks jag av ett dovt kuttrande, det är ringduvan som har bo i tallen utanför mitt sovrumsfönster. Men jag bor på Ringduvegatan så det är väl som det ska. Ringduvan är en social fågel och ses ofta i större flockar när den inte häckar. Ringduvor bildar par för livet och paren ses oftast tillsammans utom under ruvningen.

Ringduvan har ett ganska karaktäristiskt läte som utgörs av ett ganska dovt femstavigt hoande med betoning på första stavelsen ko-ko-koo, kåå-kåå. Detta upprepas cirka 3-5 gånger utan paus. Den sista strofen avslutas tvärt med ett ko. Ibland är ett andningsuppehåll tydligt före de två sista stavelserna. Eftersom många duvor har ganska snarlika läten så har man försökt att översätta duvornas läten till meningar. Ringduvans mening blir då: var-har-du-din-ring, eller, men-gå-då-ändå, till skillnad mot skogsduvans sexstaviga svar som säger, i-skogen, i-skogen, i-skogen, det vill säga, ho-ho-ho, ho-ho-ho!  Ringduvan har inget varningsläte utan smattrandet från vingarna när den flaxar upp fyller mer än väl denna funktion.

”Ring-” syftar antagligen på den vita halsteckningen som ser ut som en ring, eller att den vita teckningen på vingarna formas som en ring när duvan flaxar upp från marken. Ringduvan är den största av våra duvor, längd 38-43 cm, vingbredd 68-77 cm, vikt 400-600 g. Den är lätt att känna igen på den vita teckningen på halsen som alltså inte är en ring, och i flykten de vita banden på vingarna. Den är större och kraftigare med längre stjärt än skogsduvan. Ringduvan är en av de fågelarter som gynnats av att jordbruket ändrats i en allt mer spannmålsdominerad riktning. Den häckar i stora delar av Europa och i västra Asien. Duvor från norra och östra Europa övervintrar i de västra och södra delarna av kontinenten.

Ringduvan häckade förr mest i täta granskogar, men under det senaste halvseklet har den allt mer också börjat häcka inne i samhällen, i parker och trädgårdar. Samtidigt har den spritt sig upp över landet. Man kan se ringduvorna söka föda på gräsmattor, åkrar, sädesfält med mera, mest tidiga morgnar och på eftermiddagarna.

Ringduvan börjar häckningen tidigt och redan i början på mars kan man höra kuttret och njuta av den iögonfallande spelflykten. Hanen stiger och faller 3-4 gånger över reviret. På väg upp slår han ihop vingarna över ryggen som en signal till honan och konkurrerande hanar om hur stark och stilig han är, innan han åter dalar ner på styva vingar.

Honan bygger ett ganska slarvigt bo av torra kvistar och grenar som hanen har hämtat. Ofta är boet så glest byggt att man kan se de lagda äggen underifrån mellan kvistarna.  De två vita äggen som läggs från mitten av april ruvas i 17-20 dagar av båda föräldrarna och ungarna är flygfärdiga efter 35 dygn.

Jag kan se boet från fönstret och ibland har det plötsligt varit tomt utan ägg, det är tyvärr sånt som händer på grund av boets slarviga konstruktion. Ofta får ringduvan minst två kullar under sin häckningsperiod, men ibland kan paret få upp till fem sådana, antalet kullar beror främst på födotillgång.

Ungarna föds sedan upp på en speciell ”krävmjölk” som duvor har. Duvan är den enda fågel som har denna mycket feta mjölk som är en mycket näringsrik vätska som bildas i fågelns krävkörtel. Men så småningom får de också växtföda. Ringduvan blir könsmogen under sitt andra kalenderår. Den lever upp till 10 år, men ibland längre.

Ringduvan är växtätare och lever nästan uteslutande av växtföda som spannmål, frukter, ärtor, frön, bär, skott och knoppar, men även andra späda växtdelar ingår i dieten. Ibland, i minskande utsträckning, livnär den sig också på sniglar, larver, maskar och snäckor och vintertid utgör bokollon – och ekollon en populär föda. I städerna kan födan ibland bestå av bröd.

Duvorna symboliserar både fruktsamheten och freden.
Enligt Euripides förkunnande ett par duvor den persiska flottans undergång under grekernas krig med perserna. Även Hannibals segrar och nederlag omtalades av duvor. Enligt den grekiska mytologin hade Atlas, som uppbär himlavalvet, sju döttrar med sin hustru Pleione. Den väldiga jägaren Orion förälskade sig i alla sju och förföljde dem över himlen. Då förvandlade Zeus dem till duvor. Sex av dem kan ses med blotta ögat, medan den sjunde av blygsel över att ha älskat en dödlig man döljer ansiktet i Plejaderna eller Sjustjärnorna som i en slöja.

Här kan du lyssna på ringduvan.

Presentatör: Lena Centerskog Larsson