Pilfink - nr 27 av de vanligaste i Västmanland
När pilfinken koloniserade Sverige är osäkert. Den har spridit sig på landsbygden och koloniserade Gotland under början av 1900-talet. I takt med jordbrukets ökade specialisering efter 1950 har pilfinksbestånden minskat i många jordbruksområden.
Pilfinken påminner till utseendet om gråsparven, men är något mindre och känns lätt igen på den chokladbruna hjässan, den vita kinden med svart fläck. Hanen och honan har samma utseende. Någon storsångare är inte pilfinken, men dess tjattrande kvitter ljuder livfullt hela dagarna. Namnet syftar på att fågeln i Skåne gärna häckat i ihåliga pilträd vid vägkanterna.
Pilfinken är mindre knuten till bebyggelse än gråsparven. På landsbygden förekommer den i trädgårdar och andra vegetationsrika miljöer. Pilfinken häckar ofta under takpannor men även i andra håligheter som holkar och kraftlednings-stolpar som ger extra skydd mot boplundrare som till exempel katter och skator. Pilfinken är sällskaplig och håller helst ihop i flockar.
Pilfinken, liksom gråsparven är allätare men verkar mer beroende av insekter och frön från vilda växter. Pilfinken är stannfågel och är därför under vintern beroende av fröbärande växter. Även spannmålsspill på djurhållande gårdar och kontinuerlig matning med fröblandningar skapar en gynnsam miljö för pilfinken.
Lyssna på pilfinkens sång här.
Presenterad av Christina Bredin
Swedish 