Gulsparv - nr 14 av de 50 vanligaste i Västmanland
Vid min fågelmatning äter ett tiotal gulsparvar hela vintern med god aptit av den havre som mina övriga matgäster sprätter ut ur mina fröautomater. Gulsparven är nämligen den enda fågeln som har havre som favoritmat! Gulsparven tar nästan all sin föda på marken.
Gulsparven drabbades hårt av det kvicksilverbetade utsädet som användes på 1950- och 60-talet. På vissa håll i södra Sverige minskade gulsparven dessa år med 95%. Den återhämtade sig visserligen men visar under senare decennier åter en kraftig nedgång. Gulsparven finns i nästan hela Sverige och är knuten till jordbrukslandskapet. Vintertid uppträder gulspararna flockvis och man ser dem ofta sitta i täta buskar för att skydda sig mot sparvhöksangrepp.
När gulsparven sjunger på kvällarna då är det verkligen vår. Sången är lätt att känna igen, han räknar ju till sju. En-två-tre-fyr-fem-sex-sjuuuuuuu.
Gulsparven häckar i skogsbryn, hagmarker, dungar och även på hyggen. Boet byggs av honan och består av en skål av grässtrån, mossa och rottrådar och ligger väl dolt på marken, ofta intill en buske.
Som namnet antyder har gulsparven gula fjädrar, men den har också mycket rödbrunt och svart i dräkten. Hanen är grannast med klargult huvud och undersida, samt brunspräcklig ovansida. Honan är ännu spräckligare men har även hon en gul grundfärg på huvud och undersida. Övergumpen (partiet mellan stjärt/rygg) är roströdbrun och kanterna på stjärten är vita, så när en gulsparv flyger iväg kan man känna igen den endast på ”rumpan”. Gulsparven är ljus precis runt ögat, vilket gör att den ser lite frågande ut.
Lyssna på gulsparvens sång här.
Presenterad av: Christina Bredin
Swedish 