Foto: Nori Ahari

Resa till Halland och Skåne

Lördag 23 februari

Text och bilder: Nori Ahari
Det går förvånansvärt bra att gå upp klockan 04:00 efter en hård arbetsvecka om det är en fågelresa med VOF som står på schemat. Mina medpassagerare hämtades upp före klockan fem och det bar iväg tillsammans med en annan bil mot Laholm där boende hade bokats.

Första stoppet blev i Varberg och Getterön och det var en fröjd att njuta av de för oss i Mälardalen så ovanliga gravänderna som talrikt simmade runt i vattnet under Naturum. Tyvärr hade skärfläckorna inte hunnit anlända ännu. Från vindskyddet kunde vi se fiskande havsörnar och flockar med gäss som kom inflygande. Där fanns vitkindade, grå- och sädgäss. Innan vi lämnade kunde vi tack vare av ett par skarpa öron i sällskapet också hänga in en
bläsgås.

Foto: Nori Ahari

Våren kommer tidigt söderöver. Vi fick se toppskarvar och berglärkor i ett soldränkt Galtabäck med drillande sånglärkor som bakgrundsmusik. I Gullbrandstorp spenderade vi ett par timmar med att titta igenom skorstenar och trädtoppar efter den större turturduvan som inte ville samarbeta.

Strax efter fyra checkade vi in i Laholms vandrarhem och begav oss ut för att bekanta oss med det charmiga lilla samhället.

Söndag 24 februari

Dag 2 inleddes på Skummeslövsstrand där jag såg den största samlingen med svärtor jag någonsin har sett. Senare på dagen fick vi tag på tobisgrisslor, för egen del en ny art, i sällskap med tordmular och sillgrisslor i Torekovs hamn. Vi fortsatte söderut genom Skåne, där Helsingborg levererade en pigg trädgårdsträdkrypare som både visade upp sig,  lockade och sjöng för oss i Slottshagen.

Uppe vid fyren på Kullaberg skådade vi ut över en disig böjd horisont och jag kunde, efter lång tids längtan, äntligen kryssa min första havssula.

Foto: Nori Ahari

Den sista timmen av dagsljus gick åt till att promenera på Ranarps strand där svanar och gravänder vilade på stenarna.

Måndag 25 februari

Hemfärdsdagen började med duggregn, men redan vid tio-tiden bröt solen igenom molnen vid Halmstad reningsverks dammar och det kändes som vår igen. För en Västmanlänning kändes det närmast surrealistisk att höra gärdsmyg och järnsparv sjunga för full hals i slutet på februari och innan vi lämnade lokalen kunde vi även lägga till bergfink på artlistan, samt en forsärla som lockandes flög över huvuden på oss.

Vi jobbade oss norrut efter kusten och efter en kort stopp i Gullbrandstorp där vi gjorde ett nytt misslyckat försök med den fortsatt osamarbetsvilliga större turturduvan gick färden vidare till Glommen och vackra Morups tånge. Där sträckskådade vi ut mot havet och på stranden hittade vi fem storspovar som spelade för oss när vi senare åt lunch vid fyren.

Foto: Nori Ahari

Längre norrut, på de snäckskalsbeströdda klippstränderna vid Bua strand hittade vi ett antal piplärkor som kilade runt bland klippskärvorna. En av dem såg betydligt ljusare ut än de övriga och pulsen höjdes i takt med våra röster. Mitt under debatten lyfte plötsligt alla piplärkor, kretsade ett par varv i luften och landade prydligt på toppen av en sten i medljus med det glittrande havet i bakgrunden. En av dem lyste vit på magen i solen, tydligt synlig i våra tubkikare.

Därmed fick vattenpiplärka avsluta en underbar långhelg där det totala antalet arter landade på 89 stycken.
Som vanligt under resorna med VOF är det inte bara fåglarna, utan även sällskapet som gör upplevelsen fantastisk. När vi rullade hemåt på motorvägen var det inte bara vårsolen som värmde oss utan även kamratskapet mellan ett gäng entusiaster av olika kön och åldrar som förenas i sin passion till fåglarna och naturen. Medan vi körde igenom Göteborg haglade också ordvitsarna tätt. Åtminstone i vår bil.

Text och bilder: Nori Ahari