Projekt tjäder

Foto: Tommy Nordström

Den 24 februari 2013 träffades 14 VOF:are i Ramnäs för att diskutera tjäderns status i Västmanland. Mötet, som tillkommit på initiativ av Sören Larsson i Surahammar kunde räkna in deltagare från Surahammar, Hallstahammar,  Norberg, Köping och Skinnskatteberg. Resultatet av mötet blev att vi startade projekt tjäder med Lennart Waara och Sören Larsson som sammanhållande.

Den allmänna uppfattningen bland deltagarna var att tjädern minskat kraftigt i Västmanland på senare år. Och i de flesta av Västmanlands kommuner ser det riktigt dystert ut.
– Nästan inga tjädrar syns längre i talltopparna när man är ute i skogen under vintern, säger Sören. Tidigare år skrämde jag alltid upp någon ruvande tjäderhöna eller några ungkullar under sommaren. Under 2012 såg jag bara en endaste ruvande höna och ingen ungkull och så har det varit den senaste tioårsperioden. Jag har inte några vetenskapliga inventeringar som grund men ser under mina skogsbesök att möten med tjädern blivit allt ovanligare.

Östra landskapet

I Sala har tjädern minskat ordentligt. En total inventering av skogarna på Hälleskogen gjordes på 1980-talet och då fanns 120 tuppspel. De senaste 5-6 åren har tuppbeståndet halverats. Vi försöker påverka skogsägarnas avverkningar för att klara spelplatserna, säger Kjell Eklund.
Den allmänna bilden var att de stora tjäderspelen är borta. På 1980-talet och tidigare fanns ganska många spel med över 10-15  tuppar, nu är det en sällsynthet med spel med över 5 tuppar. Lekarna minskas och splittras. Fler solitärt spelande tuppar syns idag. Bilden är: färre spel och få tuppar. Det är ytterst sällan man idag går på en tjäderkull. Skogen huggs ned så tjädern har ingenstans att vara. Snart är det bara i bondskog som spelplatser finnas kvar. Skogsbolagen slutavverkar skog som är 50-70 år. Skog som är över 80 år finns endast i reservat och ekoparker. En ny trend är vidare att avverka skog med gammal tall på tallhedar, tjäderns favoritskog. Stora hyggen är ingenting för en tjäder. Tjädern föredrar äldre skog och större sammanhängande ytor. Idag räcker skogen helt enkelt inte till för tjädern. På de få ställen där det finns gammal skog som är sammanhängande verkar det fortfarande vara förhållandevis gott om tjäder framhåller Kjell Ekelund.

Västra landskapet

Från Nora kommun meddelar Anders Carlbergs att det står helt utom allt tvivel att tjädern minskat katastrofalt. I östra delarna av kommunen fanns det gott om tjäder för drygt tio år sedan. Nu är den helt borta. Väldigt lite skog har sparats, egentligen inget förutom några “skärvor” av skog.
– Jag har följt ett tjäderspel som för 15 år sedan innehöll 10-20 tuppar, berättar Anders. Spelplatsen var skyddad av Sveaskog. Skogen runt om avverkades, undan för undan och tjädertupparna blev allt färre. Senast var det kanske två. Nu i höstas avverkades även spelplatsen trots skyddet, så det ser mycket dystert ut. Andra spelplatser som andra besökt lär också vara borta.

Tjädern är illa ute i hela EU. Sverige och Finland är de länder som idag hyser större delen av tjäderpopulationen inom EU och vi har därför ett stort ansvar för att arten överlever och fortlever.

Vilka hot finns mot tjädern förutom skogsbruket?

I Skinnskattebergstrakten har mården ökat i skogarna och det fanns en uppfattning att flera tänkta predatorer på tjäder har ökat. Dåligt väder med regn och kyla vid äggkläckningen kan vara en annan orsak. Markberedning i skogen tar bort mycket av det som tjäderkycklingarna äter. Mossar och kärr dikades ut fram till 1980-talet och idag ser vi effekten i form av igenväxningen av dessa marker. I laggen vid mossarna hämtar kycklingarna sin föda de första dygnen.
Det som behövs nu är att vi i Västmanland får fram dokumenterade observationer som ger oss en klarare bild av tjäderbeståndet. Vi vädjar därför till alla skådare som är ute i markerna och ser tjäder att rapportera sina tjäderobsar på Svalan för att bilden ska bli heltäckande. I dagsläget är alla obsar viktiga, enstaka tjädrar, spel, kycklingar, häckningar.

I fågelrapporten för 2011 för Västmanland rapporterades tio konstaterade häckningar fördelade på Köping, Lindesberg, Nora, Fagersta och Hällefors. Fem spelplatser rapporterades, från Köping (2), Surahammar(1) och Hällefors (2).

 

Vad kan VOF göra?

Det kan vara en uppgift för oss som fågelförening att hålla skogsbolagen informerade om situationen och vi har t. ex. en bra dialog i Sala, säger Kjell Eklund. Det är tragiskt när spelplatser med ”bara” fem tuppar avverkas för att det finns en policy hos vissa skogsbolag som säger att det inte är en spelplats som behöver sparas.

Att inventera tjäder är inte helt lätt och dessutom tidskrävande. Hur man inventerar diskuterades och behöver diskuteras vidare. Räkna antalet tuppar på spelplatserna? Kvällsräkning? Morgonräkning? Räkna spår i snön tidig vår? Linjetaxera med hund? På sommaren finns tjädern ofta långt från spelplatserna, upp till 10 mil.
För att vända trenden för tjädern i de västmanländska skogarna måste det till ett nytt tänk anser bl.a. Sören Larsson. För att Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen skall engagera sig i frågan måste tjädern först bli rödlistad och hotad.
Tom Sävström framhåller att tjädern är en paraplyart för andra höga naturvärden i skogen. I hällemarktallskog som tjädern lever i finns t ex flera mycket sällsynta och rödlistade svampar, tickor och taggsvampar.

Förslag väcktes om att skicka en motion till SOF:s årsmöte i april för att lyfta frågan bland deltagarna och se om flera regionalföreningar har en liknande uppfattning om tjäderns status hos sig.

Alla behöver rapportera alla tjäderobservationer

Vi behöver få mera hjälp med rapportering av tjäderfynd i landskapet. Särskilt värdefullt är att få in fynd på spelplatser med antalet spelande tuppar samt häckningar i form av ruvande hönor och ungkullar. I Svalan skyddas automatiskt alla spelplatser för tjäder. Den som vill kan naturligtvis själv dölja sin obs föra att vara på säkra sidan.

Dölj dina observationer på Artportalen

Tjäder har skyddsklass 3 på artportalen vilket betyder att om man rapporterar med häckningskriterie så döljs observationen automatiskt och då är det bara du och Rrk Västmanland som kan se observationen. När man matar in tjäder som artnamn indikeras detta med ett öga och en stoppsymbol.

Det automatiska skyddet kan komma att ändras om artdatabanken väljer att ändra skyddsbehovet av tjäder så för att vara på den säkra sidan kan det vara bra att komplettera detta med att manuellt dölja sin observation.

Det gör du genom att ange ett datum i fältet ”Skyddat t.o.m”. Man kan ange datum hur långt fram i tiden man vill.

Även med denna metod har Rrk Västmanland tillgång till observationen.

För att hjälpa tjädern i vårt landskap måste vi dela med oss av våra observationer och kunskaper. Därför kommer någon i “tjädergruppen” att få tillgång till uppgifterna. Om du har några funderingar kring detta, kontakta Lillebror Hammarström, E-Post: aluco@telia.com, 070-540 79 38.

Läs om tjädern i Färnebofjärdens nationalpark

sv_SESwedish