Grönländsk bläsgås - andra fyndet i Västmanland
Sista veckan i december rapporterades sex för oss i Västmanland ovanliga gäss – grönländsk bläsgås, Anser albifrons flavirostris. Det andra fyndet i Västmanland! Första gången den grönländska bläsgåsen rapporterades i Västmanland var i januari 2012 vid Kvidinge, Hallstahammar.
Denna gång var det en familj på två adulta och fyra 1K fåglar som i godan ro gick och betade mellan vägen och vattnet strax söder om dubbelladan i Fläckebo. De höll sig ibland så nära vägen att man inte ens behövde stiga ur bilen för att studera dem. A. a. flavirostris kallas grönländsk bläsgås och är en underart till den vanliga bläsgåsen Anser albifrons, som varje vår på flytt norrut rastar i Västmanland.
Den grönländska bläsgåsen häckar i områden på västra Grönland och tillbringar vintern på Irland och västra Skottland. Utmärkande för denna ras är framför allt dess näbb som, till skillnad från albifrons-gässens skära, är orange och något kraftigare och utdragen. De grönländska gässen har i regel även en mörkare dräkt samt grövre och kraftigare svarta markeringar på buken. På bilden ovan syns en adult med en 1k-fågel. Den adulta med en mycket markant svart teckning på buken. Att grönlänningen även har ett smalare vitt ändband på stjärten kan kanske vara svårt att se.
Det som främst särskiljer denna underart, förutom vissa skillnader i morfologi, är hur den tar hand om sina ungar. Den grönländska bläsgåse fortsätter att finnas i närheten av sina ungar under en mycket lång tid. Detta kan pågå under en mängd år och man har påvisat att ibland tar även far- och morföräldrar hand om ungar. Man tror att detta är unikt inom ordningen Anseriformes.
Swedish 