Försommarnattens fåglar
Nu när de allra flesta fåglarna anlänt till oss är det hög tid att inte gå och lägga sig om kvällarna utan att istället ge sig ut i fågelmarkerna och lyssna efter nattsjungande fåglar. Den frivilliga sömnlöshetens tid är här.
Nattfågellyssning är en spännande form av fågelskådning och den kräver kunskap om hur olika fåglar låter när de sjunger. Man behöver dock inte vara någon expert för att njuta av fågelsången och många av arterna man lyssnar efter har väldigt karaktäristisk sång och de enda föreberedelserna som behövs är att lyssna igenom lätena några få gånger.
Här tänker vi försöka inspirera och tipsa den som är sugen på att ge sig ut och utforska försommarnattens fågelsång på egen hand. Det är en liten blandad skara fåglar som sjunger på natten och de förekommer i lite olika miljöer.
Vill man lyssna över ett stort område för att optimera antalet arter är bil att föredra eftersom man då lättare kan nå fler biotoper, annars är cykel att föredra eftersom man då upptäcker fler fåglar som sjunger medan man transporterar sig.
I båda fallen bör man planera en rutt och stanna till med jämna mellarnrum för att lyssna.
Håll gärna koll på artportalen.se efter tidigare rapporter på de olika arterna och planera rutten efter dem.
Fåglar
Här presenterar vi de 20 nattsjungande fåglarna som förekommer i Västmanland. Man kan givetvis råka på något annat än dessa, men det är de här 20 arterna som förekommer årligen här. För att lyssna på dem hemma innan rekommenderar vi sidan https://www.xeno-canto.org/ som är en databas med inspelade läten.
Vi kommer att presentera dem efter vilka biotoper man lättast hittar dem i och om man vill kryssa dem kan man tanka hem vår Nattfågellista och skriva ut.
Jordbrukslandskap
Här hittar man vaktel, kornknarr och ugglor, man kan också hitta en hel del sångare, men dessa är mer bundna till diken, bäckar och andra våta miljöer i jordbrukslandskapet så dessa presenterar vi under våtmarksfåglar.
Kornknarr
En fågel som man hittar på fält med högt gräs. Hagmarker eller trädor är de platser man bör stanna till och lyssna efter dem. På latin heter den krex krex vilket är precis som den låter.
Eftersom åkrar och ängar förändras från år till år och en åker som legat i träda och hyst kornknarr plötsligt kan odlas upp kan man aldrig med säkerhet veta var man kommer att hitta den från år till år.
Vaktel
Vakteln är vår minsta hönsfågel och den enda som flyttar. Den kommer för det mest sent på året och ibland kan det dröja till efter midsommar innan man hör den i sädesfälten. För det är i sädesfält man hittar dessa. Lätet är tvådelat, först en knorr som man bara hör om fågeln är nära, därefter ett pluppande i tretakt.
Kattuggla
Kattugglan är en kulturföljare och häckar gärna i närheten av människan. Under försommarnätterna kan man höra deras ungars gnislande tiggläte. Även de vuxnas kontaktläten och spelläten kan höras.
Tiggande ungar
Vuxna fåglar
Hornuggla
Under de ljusa sommarnätterna kan man då och då få syn på födosökande hornugglor, men det är framförallt ungarnas pipande tiggläte man hör. De häckar gärna i skogsbryn och på åkerholmar i kulturlandskapet. Så stanna gärna till på fält med många åkerholmar och lyssna.
Tiggande ungar och varnande vuxen
Skog
I skogen är det inte så gott om nattsjungande fåglar. Ugglor av alla de slag går alltid att höra, men deras aktivaste period för att ropa är på vårvintern. Gök, morkulla och nattskärra är de arter vi presenterar som är knutna till skogslandskapet.
Nattskärra
Detta är de torra tallhedarnas fågel. De födosöker efter insektet i luften likt svalor, men dagtid ligger de mest still på en gren eller direkt på marken. Välkamouflerade och väldigt svåra att upptäcka. På natten när de spelar hörs de dock på långt håll. Ett svajigt surrande som känns som om de kan hålla på i evighet.
Hyggen och torra tallskogar är de biotoper man ska besöka för att höra dessa. Efter den stora skogsbranden 2014 har Hälleskogsbrännan och Öjesjöbrännan blivit riktigt nattskärretäta områden dit man kan bege sig för att lyssna.
Gök
Gökens läte är ett av de mest välkända fågelläten även bland icke fågelintresserade känner folk igen denna. Den är ingen utpräglad nattsångare, men ropar mycket på nätterna. De är inte helt knutna till skogen utan går också att hitta i vassrika våtmarker.
Morkulla
Morkullan har sin intensivaste spelperiod tidigare på våren och är en art man mest ser flyga över trädtoppar under sommarnätterna. Det s.k morkullesträcket där de patrullerar sina revir.
Lätet är tvådelat först en serie knorrningar följt gnisslingar.
Våtmarker
Att klumpa ihop alla våtmarker är inte helt korrekt, det finns allt från myrar, vattendrag, viltvatten till sjöar. Men vi gör ändå ett försök att hålla oss till detta eftersom de flesta av dessa arter går att hitta i så gott som alla våtmarker i jordbruksbygd oavsett om det är ett litet dike eller en större mälarvik.
Rördrom
Här är en vasslevnade art som uteslutande hittas i vassrika sjöar eller mälarvikar. Fågeln ses nästan aldrig, men dess läte kan höras flera kilometer. Ett djupt basunerande oftast i 3 stötar. Är man riktigt nära går det också att höra inandningen mellan dessa stötar.
Lätet jämförs ofta med att blåsa i en stor glasflaska.
Vattenrall
En sumphöna som helst håller till i vassområden, men den går att höra i mindre våtmarker. Des sång är ett taktfast plippande som sakta ökar i intensitet. Den har också ett kontaktläte som låter som en skrikande spädgris. Ofta kallat grislätet av fågelskådare.
Sång
Kontaktläte (grislätet)
Vassångare
Denna sångare som är närmast släkt med flodsångare och gräshoppsångare är helt bunden till större vassområden och hittas sällsynt i vassrika sjöar och mälarvikar. Kommer tidigt och kan vissa åre höras redan i slutet av april. Lätet är ett högfrekvent entonigt surrande.
Gräshoppsångare
Gräshoppsångaren är den mest spridda locustellasångare och den går att hitta på många olika mindre blötor i jordbrukslandskap. Ett dike med några småbuskar räcker gott för dem.
Lätet är väldigt gräshoppslikt, men de håller ut längre och tack och lov spelar de inte under samma tid på sommaren, så hör du en gräshoppa under försommarnatten är det med mycket stor sannolikhet en gräshoppsångare.
Flodsångare
Flodsångaren hittar man i liknande miljörer som gräshoppsångaren. Den kräver dock lite större buskar än den förstnämnda. Bäckar och översvämningsområden med vildvuxen salix och övergivna viltvatten är bra ställen att leta på.
Lätet är likt gräshoppsångarens, men mer skyttlande. Det brukar liknas vid en symaskin, men då får man lov att tänka en gammal singer som man trampade. Nya moderna symaskiner har mycket litet gemensamt med flodsångare.
Rörsångare
En annan grupp sångare som håller igång på natten är acrosephalussångare dit rörsångaren hör. Den är mest vanlig att hitta i vassområden och vassrika sjöar. Den är inte lika bunden till stora vassområden som vassångaren, utan går att hitta i mindre vassruggar och vassrika diken.
Dessa sångare tillhör de mest svårbestämda av de arter vi presenterar och här kan en ramsa för att skilja de två vanligaste av dem vara på plats. Rörsångaren sjunger sävligt och sävsångaren sjunger rörligt.
Rörsångarens sång är ett tacktfast tjattrande i vassen. De sitter oftast lågt i vassen och är oftast svåra att få syn på.
Sävsångare
Mest vanlig i vass, men mindre bunden till stora vasshav. Denna kan förekomma i alla typer av våta miljlöer i mälarlandskapet och jordbrukslandskapet. Diken, bäckar, viltvatten mm.
Sången är ett snabbt tjattrande och raspande med visslingar och härmningar. Den är också ganska rörlig och flygare upp i spelflykt då och då. Sitter gärna exponerad på ett vasstrå eller högt i en buske när den sjunger.
Kärrsångare
Här har vi mästerhärmaren bland alla våra fågelarter. Kärrsångaren bakar in lockläten från alla möjliga arter och det är inte ovanligt att man kan identifiera upp emot 10 andra arters lockläten i en sjungande kärrsångares sång.
Vill du hitta kärrsångare ska du leta i buskmarker kring någon bäck eller ett dike i jordbrukslandskapet.
Kan vara svår att skilja från en riktigt variabel sävsångare på lätet och det krävs en hel del träning för att bli trygg i att bestämma kärrsångare som inte sjunger ut helt.
Trastsångare
Lever i vassområden och hittas nästan uteslutande i vasssjöar och vassrika områden i Mälaren. Det är vår största sångare vilket också hörs på rösten. Kommer man tillräckligt nära råder det sällan några tveksamheter. Ett tydligt acrotjattrande med karaktär av en trast.
Busksångare
Den ovanligaste och också den sångare som kommer sist till oss. Busksångaren hittar man i mindre våta områden med buskar. Ibland räcker det med en fuktig äng eller en kraftledningsgata.
Lätet kan påminna om kärrsångarens, men i ett mycket lugnare tempo och med mycket mer melodiösa visslingar.
Enkelbeckasin
En av våra mest spridda vadare som går att hitta i flera olika biotoper som viltvatten, myrar, fuktiga hyggen mm. Talrikast är den dock på strandängar kring slättsjöar. Den spelar hela sommaren, men flitigast på våren. Spelet är tvådelat. Dels ett tvåstavigt tjatigt tjecka-tjecka-tjecka och dels en spelflykt där den spärrar ut stjärtfjädrarna och skapar ett bräkande läte med vibrationer.
Småfläckig sumphöna
De våta madernas doldis. Hittas i gränslandet mellan vass och strandäng vid slättsjöar.
Ses ytterst sällan utan avslöjar sin närvaro med sitt högljudda och envisa läte. Ett taktfast huitt-huiit-huitt. Ibland bara någon enstaka gång, men under sommarnatten kan de hålla igång länge.
Näktergal
Vår mest berömda sångfågel, dock ingen sångare utan en flugsnappare. Den är mycket högljud och inleds oftast med visslingar följt av lite knäppningar och sedan en kakafoni av läten i rasande takt och sen börjar det om.
Man hittar näktergal i buskig mark nära våtmarker. Ett igenbuskat viltvatten kan hysa en riktigt stor mängd näktergalar som sjunger i mun på varandra.
På grund av deras högljudda sångd kan det ibland bli svårt att identifiera andra sångare där det finns gott om näktergal.
Lycka till med er nattlyssning, och glöm inte att rapportera in på artportalen så att fler kan njuta av försommarnätternas symfonier.
Swedish 