Häckningskriterier på Artportalen

Häckningskriteriernas betydelse och användning i Artportalen

Registrera det häckningskriterium som motsvarar vad du verkligen observerat! Inte vad du tror gäller för arten! Ställ Dig först frågan om fyndet gjorts under häckningstid för arten och som en vägledning kan Du använda bifogad pdf. I en del fall sammanfaller häckningssäsongen med att andra fåglar av samma art passerar på flyttning. Då får man fundera litet extra över om t.ex. biotopen är passande för häckning, om fyndet gjorts inom känt utbredningsområde etc. Exempelvis grönbenan häckar rätt allmänt på myrar i landskapets mellersta delar men inte, såvitt känt, i mälarområdets slättområden.

–Artlista med häckningsperioder på fåglar i Västmanland

1-12 Säkerställd häckning

1. Bo, ägg/ungar

Ägg eller ungar sedda i eller på bo.

2. Bo, ägg/ungar

Ungar som hörts från bo. Gäller ej utflugna eller uthoppade ungar, då anges i stället Pulli/nyligen flygga, se nedan. Detta kriterium är mest aktuellt för hålhäckande fåglar.

3. Misslyckad häckning

Används normalt inte eftersom det ofta är svårt att dels avgöra säkert om ett häckningsförsök har gjorts, dels om det i så fall verkligen är misslyckat och inte bara undgått observatören. Det är lätt att dra förhastade slutsatser. Bocka hellre i rutan ”Ej återfunnen” i förekommande fall. 

4. Ruvande

Bo där adult fågel setts ruvande (på ägg eller små ungar). Normalt inga problem eller tvetydigheter. I enstaka fall kan dock vilande fåglar förväxlas med ruvande. Alla måsar som ligger på tuvor e. dyl.  ruvar inte, men en del gör det. Så snart man ser att det verkligen är ett bo som fågeln ligger på är dock saken vanligen klar.

5. Äggskal

Används med stor försiktighet eftersom t.ex. kråkor och korpar kan transportera ägg långa sträckor. Känner man sig däremot förvissad om att äggskalen kommer från något bo i omedelbar närhet kan kriteriet anges om det inte råder någon tvekan om arttillhörighet.

6. Föda åt ungar

Normalt ett säkert och otvetydigt kriterium, men försiktighet måste gälla för vissa arter. Tärnor och måsar kan exempelvis mata ungfåglar långt från häckplatsen. En del arter kan också hämta föda på stora avstånd, t.ex. en del rovfåglar och tärnor. Ange då hellre aktiviteten Födosökande som inte är ett häckningskriterium.

7. Bär exkrementsäck

Adult fågel som bär exkrementsäck.

8. Besöker bebott bo

Gammal fågel som lämnar eller flyger in i eller till bo eller bohål under omständigheter eller på sätt som tyder på att boet är bebott. Detta kriterium kommer till användning för exempelvis rovfåglar, som häckar högt uppe i träd eller i klippstup. Om fågeln lämnar boet och sedan återvänder dit − och i synnerhet om det sker upprepade gånger − är det mycket sannolikt att det rör sig om häckning även om varken bobygge eller matning iakttagits. Detsamma gäller exempelvis hålhäckare.

9. Pulli/nyligen flygga ungar

Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare). Ett mycket användbart kriterium. Kompliceras hos enstaka borymmande arter av att ungarna mycket tidigt kan röra sig ganska långa sträckor. Således kan en del andfåglar dra iväg med ungarna långa sträckor från häckplatsen till bättre lämpade uppfödningsområden. I insjöar av måttlig storlek är problemet obetydligt, eftersom ungarna sällan lämnar sjön. För borymmande landfåglar är problemet nästan obefintligt. För bostannare kan kriteriet normalt bara användas en kort tid, nämligen medan ungfåglarna fortfarande uppvisar brister i flygförmågan eller ännu inte har fullt utvuxna fjädrar, håller ihop i kull och låter höra mattiggningsläten, eller på annat sätt otvetydigt visar att de måste ha häckat i närheten.

10. Nyligen använt bo

Självklart måste observatören kunna identifiera boet säkert till art (går ofta bra när det gäller t.ex. skata, taltrast och andra arter med typiska bon) och vidare måste det se ut som om boet varit använt under innevarande säsong.

11. Avledningsbeteende

Är en starkare variant av kriteriet ”Upprörd, varnande”, se nedan, och torde ha flytande övergångar till detta. Sävsparven som släpar vingen och stjärten utbredda i gräset eller strandpiparen som ömsom haltar ömsom flaxar ömkligt framför fridstöraren utgör typiska exempel. Normal varning, som inte är förbunden med tydliga beteenden av nämnda slag, skall registreras enligt kriterium ”Upprörd, varnande”. Observera att en del arter, främst vadare, kan varna även om de är på genomresa. Dessa ska alltså inte ges häckningskriterium alls!

12. Bobygge

Bobyggande eller utgrävande (uthackande) av bohål. En kategori som knappast kan föranleda några oklarheter. Dock bör betonas att transport av bomaterial kan ske över långa sträckor, t.ex. av fiskgjuse, och sådana iakttagelser ska inte registreras med detta kriterium.

13-16 Trolig häckning

13. Ruvfläckar

Ett kriterium som praktiskt taget bara är aktuellt i samband med ringmärkning av adulta fåglar under häckningstiden.

14. Upprörd, varnande

Ängsligt eller oroligt beteende eller varningsläten från gamla fåglar tydande på ägg eller ungar i närheten. Vanligen en stark indikation på häckning. Vadare beter sig ofta mycket karakteristiskt, men observera att särskilt vadare kan varna och sjunga/spela även under flyttning och sådana ska alltså inte ges häckningskriterium alls. Här ska istället aktiviteten ”Lockläte, övriga läten” användas, se nedan. Måsfåglarnas attacker mot fridstöraren är ett annat typiskt beteende som registreras enligt detta kriterium. Åtskilliga tättingar visar också typiska beteenden eller låter höra särskilda varningsläten då de har bo eller ungar i närheten.

15. Bobesök?

Besök vid sannolik boplats. Denna kategori kommer främst till användning för arter som på olika sätt i förväg annonserar att de är ute och letar boplats eller arter som uppträder på ett karakteristiskt sätt på en plats som sannolikt senare blir deras boplats. Hålbyggande fåglar är typiska exempel: de brukar undersöka olika håligheter innan själva bobyggandet påbörjas. Ladusvalor som flyger in i en lada är ett annat exempel. Rovfåglar besöker ofta sina bon utan att ännu bygga eller ha ägg eller ungar. I vissa fall kan dock bobygge äga rum utan att fåglarna häckar, t.ex. kan fiskgjusar ägna en säsong åt att bygga bo för att sedan återvända och häcka året därpå.

16. Parning/parningsceremonier

Parningsceremonier och spel, inklusive parning. Beteenden som hos de flesta arter normalt är starkt knutna till häckningsplatsen. I undantagsfall, t.ex. hos vissa änder, kan parning ske annorstädes. Det får man se upp med! Dylika avvikande beteenden kan alltså leda till fel i den bild av häckningsförekomst som vi får. I Sverige förekommer fyra lekande arter och när de leker (spelar) under häckningstid ska de ges detta kriterium. För Västmanlands del är tjäder och orre aktuella. De båda andra lekande arterna, dubbelbeckasin och brushane, häckar knappast i landskapet men kan observeras leka på rastplatser. Men de ska alltså inte ges detta kriterium, utan ”Lockläte, övriga läten”. Tidigare fanns en mycket användbar aktivitet i Artportalen, men som av någon outgrundlig anledning togs bort; ”spel/sång, ej häckning”.

17-20 Möjlig häckning

17. Permanent revir

Används normalt inte eftersom det av enstaka observationer inte går att sluta sig till att ett revir är permanent. Istället används något av följande tre häckningskriterier.

18. Par i lämplig häckbiotop

Det ska framgå med rimlig sannolikhet att observationen verkligen gäller ett par, dvs. en hanne och en hona, som uppträder på ett sätt som gör det sannolikt att de hör ihop. Detta är för många arter och i åtskilliga situationer svårt att avgöra, men fåglarnas uppträdande och beteende kan vara till hjälp. Flockar med båda könen närvarande får givetvis inte utan vidare föranleda registrering enligt denna kategori. Kriteriet är sannolikt inte särskilt användbart, men när det gäller observationer vid enstaka besök på en lokal är det dock en större styrka att ha sett ett par, dvs. även en hona, och inte enbart en ensam hanne.

19. Spel/sång

Sjungande hanne (hannar) observerad, andra häcknings- eller revirläten hörda eller annat motsvarande beteende iakttaget under häckningstid och i för arten lämplig häckningsmiljö. Åtskilliga fågelarter har ingen sång i egentlig mening, utan uppvisar andra beteenden eller låter höra andra läten, som har samma betydelse och funktion, dvs. att hävda ett revir, locka till sig en hona, en boplats, ett jaktområde, etc. Många fåglar har spelflykter av olika slag med ungefär samma funktion som småfåglarnas sång. Till denna kategori förs observationerna oberoende av hur många individer det är som uppvisar häckningsbeteendet i fråga. Även om en skogsdunge är full av sjungande bofinkar en dag sent i maj, och det är uppenbart att de utgör ett häckande bestånd, ska de registreras enligt detta kriterium. Sjungande fåglar som uppenbart är på genomresa ska dock inte anges med ”Spel/sång” och istället ”Lockläte, övriga läten” som inte är ett häckningskriterium. Detsamma gäller en ensam sjungande ringtrast i en trädgård på mälarslätten, dvs. klart utanför artens normala utbredningsområde och uppenbarligen bara en tillfällig gäst. I några få fall, främst hackspettar, sjunger/trummar även honor tidigt på säsongen. Kriteriet tillämpas då också.

20. Obs i häcktid, lämplig biotop

Arten observerad under häckningstid i eller i nära anslutning till lämplig häckningsbiotop för arten. Fågelns uppträdande måste också vara sådant i förhållande till den lämpliga häckningsbiotopen, att det åtminstone finns någon anledning att förmoda att den kan häcka. Således ska inte ett otvetydigt pågående sträck av en art föranleda notering enligt detta kriterium bara för att biotopen råkar vara lämplig.

Övriga aktiviteter och dess användning i Artportalen

Används alltid utanför häckningsperioderna, men kan också komma till användning inom en arts normala häckningsperiod om det handlar om genomflyttande eller eljest icke häckande fåglar.

Rastande

Används för fåglar som rastar under flyttning. Aktiviteten kan mycket väl användas istället för t.ex. ”Födosökande”. En fågel som rastar söker i regel också föda.

Stationär

Används med försiktighet, eftersom det oftast är förenat med svårigheter att bestämt kunna säga att en fågel är stationär (utom häckningstid), dvs. under en följd av dagar eller mer.

Förbiflygande

Används för flygande fåglar som inte kan anses sträcka, dvs. förflytta sig varaktigt en längre sträcka. Denna aktivitet används t.ex. för trutar som flyger mellan soptipp och övernattningsplats, eller gäss som flyger mellan olika fält.

Födosökande

Fåglar som letar föda, vilket mycket väl kan anses ingå i aktiviteten ”Rastande”.

Lockläte, övriga läten

Används för alla läten som inte utgör häckningskriterium, även om fågeln uppenbarligen sjunger. Det kan t.ex. gälla spelande dvärgbeckasiner, sjungande gransångare i april eller september osv.

Revir, ej häckning

Används med viss försiktighet i första hand för arter som etablerar revir vintertid, t.ex. varfågel och dubbeltrast.

Ringmärktes

Om ingen annan aktivitet passar bättre kan denna användas. Observera dock att fåglar som ringmärks under häckningstid och i lämplig biotop i regel ska ges häckningskriterium.

Individmärkt

Används för fåglar med individuell märkning som kan avläsas på avstånd, t.ex. en kombination av färgbenringar, halsringar m.m. Detaljer kan anges i kommentaren.

Sträckförsök

Mindre användbar aktivitet för fåglar som bedöms göra ett försök till längre och stadigvarande förflyttning, men återvänder. För skäggmesens högflykt ska denna aktivitet användas om man inte kan konstatera att de lämnar lokalen, då anges ”Sträckande” och om möjligt riktning.

Sträckande, Sträckande N, Sträckande NO, osv

Fåglar som uppenbart förflyttar sig en längre sträcka stadigvarande, dvs. inte bara en kortare förflyttning som kan vara reversibel, t.ex. mellan olika födosöksområden etc. Använd så långt möjligt bedömd sträckriktning, dvs. det väderstreck som fåglarna flyger mot. För fåglar som bedöms anlända och går ned för rastning ska istället ”Rastande” användas.

#birdlifesverige

Västmanlands Ornitologiska Förening är en regionalförening under BirdLife Sverige. Vi samverkar globalt för fågelskyddet!

sv_SESwedish
sv_SESwedish