Gråsparv - nr 26 av de 50 vanligaste i Västmanland

Du sitter på en uteservering och avnjuter kaffe och kanelbulle. Solen har precis gått bakom ett ensamt moln på den annars klarblåa himlen. Du tittar bort mot busken snett framför dig. Där där det full diskussion. Det tjattras, tjippas, kivas och flaxas. Och så lämnar några busken och far som projektiler mot dig. Två stycken landar på stolen ett bord bort, och verkar se över möjligheterna att få smaka på din bulle.

Ett klassisk möte med människans följeslagare nummer 1 i fågelskepnad.

Gråsparven tros ursprungligen komma från Mellanöstern, och att den följde människans spridning därifrån. Förmodligen var det människans odlingskunskaper, och de mängder mat i form av spannmål det gav, som gjorde att sparvarna tog steget och följde med på resan, som bar av flera, flera mil från hemmaområdet. Från de varma och torra halvöknarna till kalla och regniga betongdjunglar.

Täckling har den kallats, men det är snarare ett samlingsnamn för sparvfinkarna gråsparv och den snarlika pilfinken än ett artspecifikt namn. Genom historien har den setts med inte alltför stor entusiasm av människan. Fågelns förtjusning i människans odling la grunden för en konflikt som sträcker sig över flera tusen år. Detta kan kännas avlägset, när man tittar in i en buske och ser på när sparvarna småkvittrar lite försynt. För om man tar sig tiden och betraktar dem noggrant, får man en riktig upplevelse. Hanens dräkt som går i nyanser av brunt, svart och grått. Honans elegans i sin enkelhet. I en betraktares ögon kan något till synes trivialt som en gråsparv (även om den är långt från att vara en av Sveriges vanligaste fåglar) bli en njutning för ögat, men även örat. Småtjattret är så glatt, på något sätt hemtrevligt. Utan det skulle promenaderna i städer och parker vara så tysta och ihållande tomma. Hur mycket vissa än tycker de är i vägen och “förstör”, så försvinner något stort om de små fåglarna försvinner.

Gråsparven lever i människans närhet, i allt från gårdar ute på landet till rena storstäder. Arten är med andra ord väldigt anpassningsbar och flexibel när det gäller var de bor. Den är stationär och rör sig sällan mer än ett par hundra meter från sitt hemområde, även om ungfåglar kan ge sig ut på längre räder.

Fågeln lever av spannmål, insekter och lite annat som vi ger dem. Gråsparvar är flexibla i vad de äter och hur de hittar den.

Till häckningen bygger paret sitt bo som kan ligga i ihåligheter, under tegelpannor. Boet byggs som en boll, bestående av grova strån och invändigt av ull, fjädrar och hår. Det händer också att de övertar tornseglarbon. 4-5 ägg läggs och ruvas i 13-14 dagar. Ungarna stannar sedan i boet i ytterligare 16-17 dagar. Paret hjälps tillsammans åt med allt under hela processen och håller ihop hela livet. Gråsparvar hinner under häckningstiden med 2-3 kullar.

Gråsparvens sång består mest av kvittrande ramsor av tjippande och käbblande melodier. Locklätet är egentligen detsamma och det som vi vanligen hör när vi befinner oss i gråsparvens närhet.

Lyssna på gråsparven här:

Presenterad av: Filip Jansson