Svartmes - nr 20 av de 50 vanligaste fåglarna i Västmanland

– Titta mormor vilken liten söt talgoxe! Är det en unge?
Det var mitt första möte med svartmesen. Jag satt ofta fastklistrad i köksfönstret hemma hos mormor och studerade fåglarna som besökte hennes fågelbord.
Innan mormor hunnit till fönstret var fågeln försvunnen, men hon hade med sig en fågelbok och visade mig en bild på en svartmes.

Sveriges minsta mes som en liten grå talgoxe. En trevlig bekantskap på fågelmatningar. Liten och tuff. Den är inte lika revirbunden som tofsmes och titor utan följer gärna med i talgoxarnas och blåmesarnas meståg. Trots att den är en relativt utpräglad barrskogsfågel så kan man under höststräcket hitta dem långt från närmsta gran och tall. Den är tämligen vanlig i ringmärkarnas och fågelstationernas nät vilket också skvallrar om en viss rörlighet.

Foto: Zsombor Károlyi
Svartmesen är för mig också ett av årets första vårtecken. Närhelst solen skiner i januari börjar de sjunga. Sången är en rapp sång som påminner om talgoxens tu-i. Fast mycket snabbare.

Vintertid kommer den som nämnts tidigare gärna till matningar och förser sig, men resten av året håller den gärna till högt upp i träden där den lever av frön, insekter och spindeldjur. Så utanför vintermatningssäsongen upptäcks den bäst på sina läten och framförallt på sången.

 Lyssna på Svartmesen, nummer 20 av de vanligaste fåglarna i Västmanland.