Fåglar som mått på miljön i Västmanlands län

Årlig räkning av häckande fåglar på fasta inventeringsrutter är sedan länge en del av Länsstyrelsens miljöövervakning. Övervakningen utförs av lokala ornitologer och i samverkan med Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet och med Naturvårdsverket. Detta är tredje gången en utvärdering av data från regionala fågelrutter görs, nu med nästan 20 års tidshorisont (1998-2016). Populationsindex för mer än 100 arter har beräknats för tre olika tidsperioder inom denna ram och för de två längre perioderna har fågelbaserade miljöindikatorer för olika naturtyper beräknats.

Nytt för denna utvärdering är att en indikator för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan har ingått. Inte helt oväntat visar den att arter som föredrar varmare klimat har ökat i förhållande till de som föredrar svalare klimat. Av de arton arter som har signifikant förändring i länet i alla tre beräkningarna är det fyra som ökat: steglits, som är en av de arter som ökat allra mest, därutöver fisktärna, gärdsmyg och domherre. Fjorton arter har minskat i alla tre beräkningarna: rördrom, fasan, spillkråka, björktrast, rödvingetrast, näktergal, rörsångare, ärtsångare, grönsångare, trädpiplärka, grönfink, rosenfink, gulsparv och sävsparv.

Fågelarternas trend är i de flesta fall likartad i länet och i Sverige som helhet. I den mindre grupp arter som ser ut att ha en annorlunda utveckling i Västmanlands län finns några indikatorarter, som samtliga har en sämre utveckling i länet. Det
gäller till exempel spillkråka som ingår i den europeiska skogsindikatorn och rördrom som ingår i den svenska indikatorn på miljömålet Myllrande våtmarker.

Hela rapporten från Länsstyrelsen kan du ladda ner här